Château de Beaucastel är en stor egendom på ca 70 hektar som ligger mellan Orange och Avignon. Genomsnittsåldern på vinstockarna ligger på ca 50 år och druvorna odlas ekologiskt sedan 60 år tillbaka.

Som en av relativt få egendommar i apellationen använder Château de Beaucastel samtliga 13 tillåtna druvor i sitt vin. Beroende på årgångens karaktär är sammansättningen; 30 % mourvedre, 30 % grenache, 10 % syrah, 10 % counoise, 5 % cinsault, de resterande 15 % utgörs av vaccarèse, muscardin och terret noir samt mindre andelar av picpoul, roussanne, picardan, clairette och bourboulenc. De olika druvtyperna bidrar alla på sitt sätt med sina sensoriska egenskaper till ett komplext vin. Relativit ovanligt är den höga andelen mourvèrdre. I kombination med syrah bidrar den med djup, mörk och robust frukt sötma, fast tanninstruktur och enormt lagringspotensial. Ch. de Beaucastel, den kanske mest kända egendomen i AOC Châteauneuf-du-Pape, producerar en vinstil som skiljer sig märkbart från de mer traditionella grenachebaserade exemplaren från regionen.

AOC Châteauneuf-du-Pape är med god marginal den viktigaste och mest kända apellationen i Södra Rhône. Appellationen täcker tre tusen hektar med förhållandevis platta vinmarker. Jordmånen är långt mer varierad än det man kan få intryck av. Riktigt nog är en stor andel vingårdarna täckta med såkallade galleter, enorma ansamlingar med sten från förhistoriska vattenled, men bilden är inte enhetlig. Det finns också stora områden där jordmånen till stor del domineras av sand och varierande djupa grusavlagringar med bra dränering. Generellt sett är jordmånen i appellationen torr och karg, något som bidrar till naturligt låga skördeuttag. Det sista är särskilt viktig för Grenache, som briljerar när skördeuttagen är låga, men som mister mycket av sin karaktär vid för höga uttag. Appellationens maximala skördeuttag är därför också satt särskilt lågt till 35 hl/ha.

De handskördade druvor behandlas med Perrin familjens excentriska, men välfungerande teknik. Den innebär snabb uppvärmning av druvmatrialet till 80 grader och motsvarande snabb nerkylning till 20 grader. Därefter genomgår druvorna 12 dagars macerationstid. Resten av vinifikationen är klassisk, med jäsning i öppna kar för syrah och mourvedre och cement tankar för grenache och de övriga druvsorterna, som är mer känsliga för effekten av oxidation. De flesta druvsorterna vinifieras för sig och blandas först efter den malolaktiska jäsningen och en rad provningar och tester. Vinet lagras i stora ekliggare i minst 12 månader innan vinet buteljeras ofiltrerat. Alla årgangar lagrar ytterliggare ett år på flaska för stabilisering innan de släpps för försäljning.

http://www.beaucastel.com/